StartsidanDövmedvetandeDövkulturStudiematerialLänkar
DövmedvetandeAudismDeafhood
 
flashfilm

Audism är ett slags förtrycksbegrepp(1) som är baserat på hörselförmågan. Det kan jämföras med
rasism – att bli förtryckt p.g.a. annan hudfärg, annat språk, att man uppför sig annorlunda eller har en
annan kultur. Oftast förekommer alla tre faktorer i kombination. Döva och hörselskadade kan alltså
hamna i en jämförbar situation och förtryckas p.g.a. att de inte hör, använder teckenspråk och beter
sig annorlunda.

Hur har ordet audismen uppstått? Förtrycket har funnits länge men först 1975 skrev en man som
heter Tom Humphries, själv döv, en artikel om behovet av ett ord som beskriver detta förtryck av
döva och hörselskadade. Han föreslog ordet audism.

Det hände inget förrän 1987, då Harlan Lane tog upp det igen vid dövas världskongress i Finland. Han
använde då det ovanliga ordet paternalism, som innebär förtryck och ”tycka synd om mentalitet”.
1992 kom boken ”The mask of benevolence” (Mask av välvilja), skriven av Harlan Lane ut. Boken
handlar om fenomenet ”tycka synd om” och ”att hjälpa döva”, vilket är liktydigt med förtryck.  Lane
tog då upp ordet audism som Tom Humphries skrev en artikel om 1975 och använde det i boken.
Boken blev omtalad och spreds över världen. Den gav upphov till filmer, teater, dans, poesi och
artiklar om audism och medvetenheten ökade.

Vad säger forskarna om audism?  Tom Humphries definition på individnivå är att om jag, vare sig jag
är döv eller hörande, förtrycker någon som hör sämre och beter sig annorlunda, så är det audism. 
Det förklaras med att individen är närmare hörandes värderingar och agerar därefter. ”Jag är mer
värd som hörande”.

Harlan Lanes definition (1987-1992) handlade mer om audism på systemnivå. T.ex. att döva möter en
mängd hinder i en viss miljö, eftersom miljön är anpassad för hörande. Detta kan ses som audism i
systemet.  Det påverkas av samhällsekonomin, hur husen ritats, hur skolor utformats och vilka regler
som har gällt sen långt tillbaka i tiden. Den inbyggda audism i systemet drabbar dövgruppen idag.

Senare har det kommit flera nya definitioner på audism.

Vad är det då för nytta med att använda begreppet audismen och vad ska man använda det till? Man
kan använda det t ex till politiker och i skolsammanhang för att förklara varför man upplever ett
förtryck.  Begreppet audism kan användas så att döva och hörselskadade får en bättre ställning och
att teckenspråket likställs med andra språk. Det för med sig att självkänslan stärks. I politiska
sammanhang – om regeringen eller andra skulle negligera teckenspråket – så kan vi åberopa audism i
form av strukturell diskriminering. Ofta är det så att de som har makten och pengarna omedvetet
glömmer bort minoriteter, vilka därmed utsätts för diskriminering. Därför är det viktigt att även
medvetandegöra makthavarna så att samhället kan förändras vilket i slutändan innebär att döva och
hörselskadade får en bättre ställning, bättre självförtroende, bättre jobb o.s.v.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(1)Audism kan vara diskriminering eller förtryck baserat på hörselförmågan, även ”se ner på”,
behandla som mindre begåvade, kränka, ”tycka synd om”-mentalitet, se förbi, se över huvudet.